Ett hörande år

Gott nytt år!

Jag önskar beställa en känslomässig-bergodalbana med extra jobbiga utmaningar på toppen, tack. Ja, 2013, det levererade verkligen det. Hela året har kretsat väldigt mycket kring Alvas hörsel.

Det hela startade på nyårsafton förra året, misstankarna att Alva inte hörde. Efter ca 1 månad fick vi det svart på vitt att hon var döv, något som iallafall Conny hade konstaterat långt innan läkarna. I början var det en evighet i ovisshet, nevrositet och sorg. Att som förälder ta in att ens barn är döv och att inte ens veta vad det innebär blev en tung sorge process. Har läst mycket att det handlar om att förlora det ”perfekta” barnet (En väldokumenterad process dom flesta föräldrar med ett barn med ett handikapp genomgår). För att sedan gå in i tankar om orättvisa och en enorm nevrositet. Fatta det tunga beslutet om hurvida ens 9 månader gamla dotter ska genomgå en operation på 10 timmar, där bieffekterna av att om något skulle gå fel kan leda till ansiktsförlamning. Det fanns inte heller några garantier överhuvudtaget för att hon skulle kunna höra något. Ändå gjorde vi valet som jag idag skulle säga att vi aldrig kommer att ångra.

Operationen blev väldigt lyckad och Alva blev en helt annan liten flicka då hon fick sina CI (cochlea implantat). Hon lyste upp, hörde och intresserade sig genast för ljud. Något som även har gjort att hon nu använder sig av ljud och tal för att kommunicera med oss och andra runt om sig.

När man kan se tillbaka har det varit en obeskrivlig och fantastisk resa. 

Vi har vuxit som familj tack vare Alva och hennes förlorade och återvunna hörsel. Det har varit många långa krig för att komma dit vi är idag, och vad jag har hört är det säkerligen många krig kvar. Men det finns ingen bättre motivation än när man ser på denna fantastiska lilla tjej och hör hennes prata och kommunicera med ljud och tecken. Att veta att Alva hör och är på god väg i sitt tal är en oerhörd lättnad.

Vi har ju startat våran resa som fler språkiga också 🙂 Det är alltid så kul när man ska ta ställning till omvärldens frågor, är hon döv, är hon hörande? Kan hon prata? Kommer hon kunna prata som vanliga? Ja, vad svarar man? Det är bara något som tiden kan utvisa, hur som helst så vet vi att Alva säkerligen kommer att ha glädje av ljud. Sen vad framtiden kan erbjuda i form av bättre utrustning får tiden utvisa. Kan tilläga att bara sedan Alva fick sitt CI inoppererat har det släppts ännu en nyare variant av CI utrustning.

Sen får andra tycka, tro och undra så mycket dom vill. Vi välkomnar bara möjligheten att få ge folk en chans att förstå vad CI innebär.

På återhörande! 

 

 

 

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...
Det här inlägget postades i Alva, Ci, Teckenspråk, Video. Bokmärk permalänken.

10 kommentarer till Ett hörande år

  1. Åsa skriver:

    Hej!
    Kul att jag hittade hit. Är själv gravt hörselskadad och har två gravt hörselskadade barn som ska båda koppla in varsitt CI under januari månad. Äldsta dottern är fem år och ska få sin ljudprocessor nu på tisdag. Sonen är 3 år och får sitt i slutet på månaden. Båda tecknar flytande i svenskt teckenspråk men kan även det finlandssvenska teckenspråket, så de har i dagsläget två språk. Nu ska det bli spännande och se hur det går med CI och ett språk till och så tillkommer ju skriven svenska också. Härligt med flerspråkighet känner jag. Lycka till framöver med Alva så hörs vi kanske igen någonstans. / Åsa

    • Sara Agdahl skriver:

      Jätte kul att du hittade hit. Oj vad spännande resa ni har framför er. Har dom fått på bägge sidorna eller en? Vilket sjukhus gjordes det på? Shit, känner att jag får hur många frågor som helst som poppar upp. Har du facebook? Kan vi kanske bli vänner? super härligt med flerspråkigheten, inspirerande, vi bor i norge och lär oss norskteckenspråk, men kan tänka mig att det svenska teckenspråket kommer att komma in i vårat liv så småning om 🙂 Tack och lycka till själv med bägge barnen, såg att du också hade blogg, måste jag kolla och följa hur det går 🙂 /Sara

  2. Säger som Åsa, kul att ha hittat hit! Jag har två barn varav den lille på lite drygt två år är gravt hörselskadad. Han fick hörapparater när han var fem månader och sedan sitt CI i december 2012. Vi är en tvåspråkig familj, svenska och engelska, och vi har också börjat lära oss teckenspråk. Jättekul att få en chans att lära ett helt nytt språk!

    Det ska bli spännande att läsa om Alva och hur det går för henne!

    / Emma

    • Sara Agdahl skriver:

      Åh vad spännande, att du hittade hit och att jag får en till blogg att följa. Det ska bli kul att följa dig och dina tankar och Henrys resa. Kollade in på din blogg och blev väldigt imponerad av videon då han tecknar. Började ni med teckenspråk långt innan han fick ci?

      /Sara

      • Ja, vi började teckna så fort vi fick reda på att han hade en hörselnedsättning när han var två månader. Första tecknet kom när han var runt 8 månader har jag för mig. Sitt CI fick han när han var 13 månader.

        • Sara Agdahl skriver:

          Okej,härligt att ni kom igång så fort.Hur många tecken kan han nu ca? Är det samma i Sverige att man har olika moduler i teckenspråkkurserna?

          • I Sverige finns TUFF – teckenspråksutbildning för föräldrar. 240 timmar totalt och sedan ska man vara fullärd, vilket givetvis är helt omöjligt. Läser man SFI, svenska för invandrare, ligger timmarna på 550 och vid behov mer. TUFF ges i olika steg, lite olika hur det ser ut från folkhögskola till folkhögskola. Vi går 1-2 veckor per år så våra timmar kommer vara slut när sonen är 6-7 år antagligen. Som tur är har jag en kusin som är teckenspråkstolk så vi kan få mycket hjälp av henne.

            Henry kan nog ganska många tecken, allt från olika fordon som traktor, flygplan och båt till olika djur som kanin, fågel och fisk. Skulle tänka mig att han nog förstår runt 100 tecken man han använder inte lika många. Han tecknar aldrig utan röst utan tecknar och pratar samtidigt.

          • Sara Agdahl skriver:

            Okej, intressant. Det lät väldigt intensivt.I Norge har vi 858 timmar från 0-16 år. Vilken tur med kusinen, det är ju super bra, en i familjen som kan det sedan tidigare +. Imponerande att han kan så mycket, vi är nog inte uppe i så många än… ganska långt ifrån det skulle jag tro 😛

  3. Emma skriver:

    Hej! Säger som förgående, kul att jag hittade hit! Jag har en liten tjej på nyss fyllda 2 år som opererades för CI när hon var 8 månader. Känner igen henne så i din lilla Alva! 🙂 Vilken helt otroligt fin video! Mvh, Emma

    • Sara Agdahl skriver:

      Hej Emma! Oj, då har dom nästan haft ci lika länge och på samma ålder, kul. Härligt att höra att du känner igen dig. Finns det någonstans man kan läsa om er vardag och utmaningar. Det är så spännande att följa dom som är i samma situation som en själv. När upptäckte ni att hon inte hörde? var hon helt döv innan ci, eller hade hon någon rest? Tack för kommentaren. Mvh Sara

Kommentera