Efter maten bestämde vi oss för att ta en promenad hela familjen. När vi kommer ut på baksidan och ska gå upp i skogen för att komma oss till skolan känner jag hur det rinner i mina byxor…
-” Conny, jag de känns som att jag pinka på mig!” … ”Conny… de känns verkligen som att jag pinkar på mig, jag måste gå hem och gå på toa.”
-”Okej, gör det. Vi går upp till skolan.”
När jag kliver innanför dörren drar jag ner byxorna och ser att det är vattnet som har gått. Jag springer in på toan och ringer Conny… som inte svarar (Axel har satt telefonen på ljudlös) Efter 3 missade samtal och ett sms (5 min senare) så kommer Mattias (Connys kusin) hem.
-”Mattias kan du hämta Conny som är uppe vid skolan, vattnet har gått!”
-”åh heregud, ha vattnet gått, jag springer direkt.” Och han pinnar iväg.
Jag ringer förlossningen och dom tycker att vi ska komma in och kolla så att huvudet har fästat sig. När Conny kommer hem tar Mattias hand om Axel medans jag och Conny börjar packa. Jag hade samlat ihop det mesta som skulle med, men inte packat ner det i en väska.. Jag fick hjärnsläpp när jag stod där och skulla packa så jag fick gå in på bloggen för att se vad det var jag skulle ha med mig 
Så var vi på väg.
Jag fick mina första värkar i bilen. När vi kom in fick vi veta att huvudet var fästat och lilltjejen hade bajsat i fostervattnet så dom ville att jag skulle vara kvar, men det var inte säkert att Conny skulle behöva stanna över natten. De kunde fortfarande ta långt tid. Vi fick ett rum.
Värkarna ökade och Conny började ta tid mellan varje. Dom körde in en säng till Conny och i hopp om att jag kanske skulle kunna somna fick jag ”trippelpiller” (bla sobril) … men det var omöjligt att somna. Hon kom in med varmvattenpåsar som jag hade på korsryggen och Conny var snäll och masserade , det hjälpte verkligen.
Mellan värkarna fick vi en liten dock-show om dom 3 faserna (när bebisen åker genom bäckenet)… rätt underhållande. Vi fick en helt fantastisk jordemor. 00.30 åkte vi in på födestuan, jag hade då så pass ont att jag fick åka i sängen dit. Inne på födestuan fick jag lustgas (jag hade berättat om den förra förlossningen då jag blev hög på lustgasen så hon ställde ner den på 20/80= lustgas/syrgas. Jag sa senare till jordemor att hon skulle skruva på lustgasen eller skruva ner efter hennes omdöme. Hon skruvade då av den helt utan att jag visste det, jag ville inte veta. Men jag trodde att jag hade så jag andades på som en dåre i masken. Vid 04-tiden var jag öppen 4 cm. Jag var som i ”koma” mellan kl.01-04 ,det var inte mycke liv i mig…Jag var sovande mellan värkarna största delen. När jag fick en värk blundade jag och sa:
-” jag vill inte ha så här ont, jag vill inte, jag vill inte mer… ”
”Om dom vill göra kejsarsnitt så be dom göra det. Det gör så ont… jag vill inte!”
(då ska det tilläggas att jag ALDRIG skulle vilja göra kejsarsnitt i vanliga fall, de är en av mina värsta mardrömmar, de beskriver hur ONT jag hade)
Jag fick mycke beröm för min andning, men jag hade inte mycket till val än att andas lugnt. Conny coatcha mig jätte bra ,han sa : -”Andas, Andas, fortsätt andas, du är jätte duktig, Andas djupt!” Han var ett otroligt bra stöd, jag hade aldrig andas om inte han sagt att jag skulle göra det. När jag började gråta och kipa efter andan istället för att andas fick jag en utskällning av han ”-Nu får du andas!”
Värkarna höll i sig ca 1 min och 30 sek när jag andades lugnt, låg på sidan och dom strök mig på ryggen.
Vid 04.30 fick jag EDA:n (Epiduralen) Då gjorde det så ont att det finns inte ord, trotts smärtan kunde jag bara tänka på vad jag kunde göra för att Epidural-mannen skulle göra sitt bästa stick. Så jag sa det, Att om han gjorde det bra skulle jag älska honom för evigt. Jag tänkte om jag bara gör exakt som han säger kan det inte gå fel. Det gjorde jag, jag fick beröm för det också, jag satt helt stilla trotts outhärdliga värkar. Det blev ett perfekt stick 
Jag fick ca 1 timme i lycko-landet som EDAn gav. Under den tiden åt jag bla. godis… men nästan allt smakade dåligt efter EDA. Juisen smaka dåligt, vattnet..usch!…
Efter en timme var värkarna tillbaka och Conny servade med allt vad jag ville ha. När jag inte orkade sätta mig upp längre satt Conny med ett sugrör och försökte få i mig vätska. Jag hade köpt med red bull åt Conny som han skulle dricka under förlossningen, det var bara att glömma. Jag tyckte han luktade så dåligt då så han fick gå ut om han skulle dricka den.. Conny som satt igång och sjöng sina egen-skrivna sånger fick sig en smäll under början av en värk. Jordemor tyckte tydligen det var så fint så hon hängde på han. Hon fick inget slag när hon satte igång och sjöng men hon fick ett hot.
Värkarna blev starkare och starkare, kändes som en ända lång…Jag började säga:
-”Jag kommer att skita på mig”, de kändes verkligen som att jag skulle göra det.
-”Det gör inget om du gör det, svarade jordemor”
-”Jag kommer att skita på mig! De känns som världens största bajskorv! Jag ligger här och pinkar på mig (fostervattnet som sipprar)! och snart bajsar jag på mig! Jag skojar inte!” (Jag sket aldrig på mig)
Värkarna gjorde ont, men på ett annat sätt… fortfarande jävligt onda.
”-HÅLL KÄFTEN! skrek jag två gånger till sköterskorna. Jag var jätte arg. Conny visste inte om han vågade röra mig vid den tidpunkten. Jag blev på bättre humör när hon berättade hur nära det var. Min jordemor var ju så söt, hon kunde ju inte hålla sig, det bara sken i hennes ögon hur nära det var.
Kring 10 över 7 började jag trycka. Å jag pressa ca 6 gånger så var hon ute. Huvud, Axlar… Press och Allt.
Navelsträngen hade lindat sig runt benen, de såg dom inte förrän hon kom ut, men eftersom hon kom då hon kom var det ingen fara. Dom hade sett att hjärtslagen hade blivit svagare, så Conny gav mig syrgas för att få igång hjärtrytmen.
Allting gick bra, Alva föddes 07.48 helt frisk och fin.
Conny hade en kort version av förlossningen också:
- Kl. 01-05 Koma
- Kl.05-06 Kan det inte hända något snart
- Kl.06-08 Shit vad hände?!
Så gick det till när vi blev föräldrar till vårat andra barn, Alva.
Puss
Puss
) Dom har bla snyggat till häcken, tagit bort en stor död rosen buske vi hade mitt på gården, grävt upp några buskar och blommor, och flyttat runt i rabatten o.s.v. Hittills är jag jätte nöjd, mamma är ju trädgårds proffs och pappa är erfaren 
… (fick bara lov att skriva det, så att jag inte glömmer den dagen.)
